Sverige, skolan och statistik

Idag är dagen då såväl skolresultat som partisympatier redovisas. Skolverket presenterade i en presskonferens på morgonen PISA 2018 samtidigt som SCB visade hur väljarna skulle rösta om det vore val idag. Parallellt serveras vi nyheter om bottensiffror i förtroendet för statsminister Stefan Löfven och att riksdagens utbildningsutskott ställt in möte efter möte på grund av ”brist på ärenden”. Med dagens regeringsunderlag samt ryktena om statsministerns kommande avgång som partiordförande är risken stor att förlamningen blir fortsatt kännbar. Och det i ett läge där Sveriges befolkning frågar efter ledarskap på område efter område i kris. Att siffrorna i PISA 2018 visar på status quo sedan förra mätningen torde vara en klen tröst, inte minst då det inte går att utläsa vad förändringarna beror på.

PISA-undersökningen mäter kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap bland 15-åringar. Tyngdpunkten för denna mätning ligger på läsförståelse. Undersökningen görs var tredje år och i den närmast föregående (2015) påvisades en förbättring jämfört med PISA 2012, då resultaten sjönk till en historiskt låg nivå för Sverige. I och med vändningen 2015 tangerades resultaten från 2009 och idag är Sverige tillbaka på 2006 års nivå. Den övergripande trenden från starten 2000 har dock varit negativ och dagens resultat innebär inte en nivåförbättring jämfört med föregående mätning.

Några av resultaten från PISA 2018 är att flickor fortfarande presterar på en högre nivå än pojkar. Jämfört med år 2000 har andelen lågpresterande elever ökat från 13 procent (2000) till 18 procent (2018). Anmärkningsvärt är att 11 procent av 15-åringarna uteslöts från deltagande i studien. Detta då de var nyanlända och därför skulle ha dragit ner resultatet.

En av de absolut mest avgörande frågorna är lärarbristen, både på kort och lång sikt, menade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson som också framhöll ”betydelsen av höga förväntningar” som en framgångsfaktor för goda resultat.

Men det är knappast fler utredningar och mer statistik som behövs idag. Svenska folket har en god uppfattning om hur verkligheten ser ut. Och av partisympatierna som SCB idag redovisade står det allt mer klart att de höga förväntningar som är avgörande för goda resultat inte existerar i förhållande till den paralyserade statsledningen. Att då fria människor önskar återta makt – inte minst över sina egna liv – är inte något konstigt. Det ligger snarare i linje med såväl förnuft som moral.