Fler myndigheter som bedriver ideologisk aktivism?

Brottsförebyggande rådet (Brå) hamnade för litet sedan i uppmärksamhetsstorm då en forskningsrapport från Linköpings universitet publicerades. Rapporten pekade på ett antal brister i myndigheten, bland annat att resultat och statistik censureras och tvättas ideologiskt. Snabbt kom den efterföljande debatten att handla om annat än rapportens innehåll och de sedvanliga ad hominem-argumenten haglade: man riktade in sig på och misskrediterade människor i stället för att diskutera sakfrågor.

Brå är bara en myndighet i Sverige. Det finns fyrahundrafemtiofyra (454) till. Det är allt ifrån universitet till ambassader och allt annat där emellan. Om man såhär mitt på dagen bara timmar innan ett nytt decennium, roar sig med att läsa hela listan, gör man sig snabbt nya bekantskaper. Eller vad sägs om myndigheter som Tillväxtanalys, Formas, Klimatpolitiska rådet och Institutet för språk och folkminnen?

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) presenterar sig och sin verksamhet på följande vis på sin hemsida (www.formas.se):

”Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Vi finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvärderar. Våra verksamhetsområden finns inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vi genomför särskilda miljöanalyser som syftar till att underlätta för Sverige att nå våra miljömål.”

formas-inspel-kunskap-for-hallbar-omstallning-omslagI oktober (2019) publicerade myndigheten ett underlag som svar på regeringens uppdrag att göra analyser och lämna rekommendationer som kan bidra till regeringens forsknings- och innovationspolitik. (”Kunskap för hållbar omställning”, med omslagsbild av Elisabeth Ohlson Wallin – en parafras på Sandro Botticellis målning Venus födelse). I förordet kan man läsa:

”De kommande tio åren kommer att vara avgörande om världen ska nå en hållbar utveckling. Hela samhällssystem, sektorer och branscher måste ställa om. Det krävs modiga politiska beslut, nya sätt att organisera, styra och planera våra samhällen, nya affärsmodeller och förändrade konsumtionsvanor. Inget av detta är lätt eller uppstår av sig själv […] Vi gör för lite och för långsamt för att bromsa den negativa utvecklingen, inte minst när det gäller klimatförändringarna. Omställningsbehoven ökar för varje år. Vi bygger upp en hållbarhetsskuld […] Omställningen måste accelereras, det är bråttom…”

Det verkar vara brå(dis) att globalisera mera. Här har vi ännu ett exempel på en myndighet – där åttio personer är anställda – som bedriver ideologisk fostran. Till sin hjälp har de vidare myndigheten Tillväxtanalys. Det var denna myndighets föregångare som år 2004 publicerade den rapport om ersättningsmigrationjag skrev om den 29 december.

På myndigheten Tillväxtanalys finns en avdelning som arbetar med internationalisering och strukturomvandling. Såhär presenteras deras verksamhet:

”Avdelningen gör analyser och utvärderingar för att förstå statens roll och insatser för att främja en strukturomvandling som leder till hög tillväxt. Ansvarsområdet omfattar främst frågor som rör internationalisering, digitalisering och företags- och sysselsättningsdynamik. Avdelningen ansvarar också för arbetet med Tillväxtanalys officiella statistik och myndighetens mikrodatabas med företagsuppgifter på individnivå. Dessutom har avdelningen ett särskilt ansvar för att ett jämställdhetsperspektiv integreras i Tillväxtanalys arbete som helhet.” (Källa: Tillväxtanalys, 2019-12-31)

Lagom men försåtligt luddigt. Men det är en presentation som väcker frågor ”Förstå statens roll och insatser”, det vill säga utreda hur staten bäst genomdriver strukturomvandling. I regeringens regleringsbrev framgår bland annat myndighetens uppdrag och att de till sitt förfogande för 2019 beviljades 62 miljoner kronor. Man kan så klart fundera över vilken nytta deras arbete har för vanligt folk. Eller om de har lika brå-da dagar som myndigheten Formas. Eller tvättar sina underlag och rapporter, så som skedde på Brå.

Frasen ”Hur vågar ni?!” kommer här väl till pass. Liksom att konstatera att det börjar bli bråttom för oss att förstå hur vi bedras av de vi trodde ville oss väl.